Min hjärna skolkar. Hoppas att ni har överseende med att mina blogginlägg inte duggar tätt nu under sommaren. Jag vill skriva här men min hjärna stretar emot. Och självklart vinner den fighten. Det är därför jag inte skriver så överdrivet ofta.

    Om hjärnan vinner kampen mot bloggen så vinner magen kampen när det kommer till mat. Jag kan ju inte kontrollera mig själv. Vilken skam. Förra veckan gick jag ner till 65.8 kg. Även om det är mycket så är det den lägsta vikten jag har haft. Tyvärr så har jag nog gått upp en del, igen! Fan att jag ska åka till mamma. Jag kommer inte undan här och varför ska jag vara hos henne veckan innan jag åker på semester? Jag kommer vara fetast på stranden i år också. Det värsta av allt är ändå att pappa börjar oroa sig för mig. Hemma hos pappa har jag haft min frizoon. Det är ju för sjutton platsen där jag har fått verka i fred. Men nej då, nu måste jag bli ännu mer försiktig även där.

 

pam

30 juni 2008 11:39

Haha. nej men jag förstår. Så kan jag med känna i vissa delar av mitt hus ibland. Det är jobbigt. När jag sitter på mitt rum ibland brukar jag alltid springa och tända varje lampa på hela övervåningen då för att jag är rädd.

Kram

http://pam.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Äntligen har jag fått lite träning gjord. Har varit så totalt omotiverad och lat den senaste tiden. Anledningen till det är att jag har uppehåll från dansen. Dansen betyder allt för mig och min motivation dör när jag inte får göra det jag älskar. I v...

Idag visade vågen på 66,1 kg. Jag har alltså gått ned i vikt under de dagarna jag har varit ensam hemma. Jag visste väl att föräldrar bara ställer till viktnedgången. Jag har alltid sagt att den dagen jag flyttar hemifrån kommer bli det definitiva sl...

Jag har sabbat allt. I februari eller mars i år bestämde jag mig för att göra ett seriöst försök att sluta skära mig själv. Det har gått bra ändå fram tills nu. Nästan ett halvår utan skärande. Jag var så lycklig när jag tänkte på det och när jga såg...

Ush, det var längesedan som jag kände mig så här äcklig. Jag hatar att vara hos farmor och farfar. Så fort jag åker dit blir jag gödd med massor av mat och fika. Idag åkte jag dit eftersom att jag ville träffa mig kära kusin som jag inte sett på läng...

Jag börjar med att be tusen gånger om ursäkt! Jag vet att jag har gjort det förr men jag känner att jag bara måste be om ursäkt för min inaktivitet. Det har nästan blivit en tvångstanke att jag måste ursäkta mig varje gång jag skriver i bloggen. Jag ...